Bra Miljöval
1987 började många människor oroa sig för att fiskar och sälar började
bli sjuka och missbildade. Detta berodde på de stora utsläppen av klor,
sjöarna och vattendragen blev förstörda. Då bestämde miljöförbundet sig
för att göra ett miljökrav på papper. Man satte helt enkelt ett krav på hur
mycket klor som får släppas ut ifrån pappersfabriken under tillverkningen.
De som klarade av kravet hamnade på en lista som sedan skickades ut till
kommuner, landsting och andra som använde mycket papper. Till en början
påstod de som tillverkade papper att det aldrig skulle gå att sälja, men när
kommunerna och landstingen började kräva miljömärkt papper så förstod
tillverkarna att det var vad de ville ha. Man byggde fabriker som släppte
ut mindre klor, och mellan 1990 och 1993 så minskades utsläppen till hälften.
Efter att man infört miljömärkningen på papper så övergick man till batterier.
Några av de stora batteritillverkarna hade noga koll på varandra och man
lanserade inga nya varor utan att först ha samråd om det.
När naturskyddsföreningen pekade ut ett företag
som gjorde batterier som var skadliga för miljön så
slutade konsumenterna att köpa de batterierna. Då var det bara en lösning
för att vinna tillbaka köparna, och det var att tillverka kvicksilverfria batterier.
När den sortens batterier lanserades så startade ett krig mellan tillverkarna, och
på ungefär 6 månader så blev nästan alla batterier kvicksilverfria. Och efter batterier försökte man sig på att
införa märkningen på tvättmedel. Men när naturskyddsföreningen
skulle ta reda på vilka ämnen som fanns i tvättmedlen
så vägrade en del tillverkare att avslöja detta. Men när ICA, KF och Dagab
vägrade att köpa in tvättmedel som inte klarade kraven, så ändrade sig
tillverkarna. Nuförtiden klarar nästan alla tvättmedel av de ursprungliga kraven.
Det enda tvättmedlet som inte gör det är VIA TAED. Från början satte man gula
märken på de miljömärkta varorna, och på hylletiketterna. På märkena stod det
Bra Miljöval, men 1992 kom pilgrimsfalken. Då blev tillverkarna till de olika
varorna tvungna att söka licens för att få märka sina varor. För att få denna licens
måste man uppfylla vissa krav som tagits fram av sakkunniga personer. När
kriterierna är färdiga så får företagen ansöka om märkningen. Klarar varan av
kraven så får företaget märka sin vara i utbyte mot att de betalar en licensavgift.
En vara påverkar miljön men även hur den tillverkas, förpackas
och vad som händer när man använder och slänger den är påverkande
faktorer. Detta kallas varans livscykel. En livscykel grundar sig
alltid på värderingar. Därför har man inte någon entydig bild på hur
produkten påverkar miljön. Dessutom gäller det bara för just den tiden
som den görs eftersom det hela tiden dyker upp nya kunskaper och
miljöaspekter. I en modell som man jämför en miljöfara mot en annan
blir resultatet ofta otydligt och komplicerat. Naturskyddsföreningens
kunskaper gör så att det blir lättare för oss att påverka
miljöförstöringen. Kraven för att en produkt ska få bära "Bra
Miljöval" kan hindra eller sätta gränsvärden för att ett eller flera
miljöfarliga ämnen ska få finnas med i en produkt. När nästan alla
varor klarar av ett krav så höjer man kravet så att man till slut
kanske kan få fram en nästan helt miljövänlig produkt. Man gör ofta
kontroller för att kontrollera att varan fortfarande lever upp till
Naturskyddsföreningens krav.
I TV-reklam har Bra Miljöval vissa regler som är till för att inte
vilseleda konsumenterna. I reklamen vill de visa att märkningen bara
gör reklam för just den produkten och inte för hela företaget. Man
märker nästan bara varor som det säljs mycket av och de som har stor
miljöpåverkan.
Man ställer vissa krav på hur långa sträckor produkten måste åka får
att nå konsumenten. Man ställer även krav på hur mycket energi som
används för att framställa varan.
De kriterier som Naturskyddsföreningen har satt upp för transporter
ställer krav på användningen på icke förnybar energi. Dessutom ställs
det krav på tillverkning och distributionen av den energi som driver
fordonet. När fordonet skrotas måste man ta väl hand om resterna. Det
finns också gränser för utsläpp av försurande ämnen.
För att kunna märka el med Bra Miljöval så måste elproduktionen vara
baserad på förnybara källor. Till sådana räknas vattenkraft utbyggd
innan 1996, sol-, vind- och bioenergi.
Vi var ner på en matbutik här i Östersund och undersökte vad de hade bra miljöval-märkta produkter. Här är en bild som visar några av dem.